Några av de vanligaste orsakerna bakom arbetsplatsrelaterade lyftolyckor

Lyftanordningar används på många arbetsplatser och i flera olika sammanhang. Det kan vara allt ifrån kranar som kan lyfta över 1 000 ton till små vacuumlyftar för vikter på runt 10 kg. I många branscher har lyftanordningar ersatt manuella lyft och på så sätt bidragit till en bättre arbetsmiljö, vilket är bra. Värt att tänka på är att lyftanordningarna i sig bidrar till särskilda utmaningar som behöver förebyggas och jobbas kontinuerligt med.

Varje år inträffar fler än 500 arbetsplatsolyckor med kranar, traverser, bakgavellyftar och andra lyftanordningar. Varenda arbetsplatsolycka är unik, men det finns några vanliga faktorer som ligger bakom många av dessa olyckor. Överbelastning av lyftanordning/kranarm, brister i vajrar, kättingar eller lyftstroppar och felaktig hantering av utrustningen är några exempel, men det handlar också mycket om brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

 Här listar vi några vanliga orsaker bakom lyftolyckor och tipsar om hur du kan minska olycksrisken.

1. Bristfällig kunskap och dokumentation

Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket får lyftanordningar och lyftredskap bara användas av personer med tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper på området och som känner till reglerna kring hur underhåll och kontroller ska ske. Ändå brister det ofta både kring kunskap och dokumentation på arbetsplatserna. Exempel på två situationer där problem kan uppstå är när arbetsuppgiften är ovanlig och det inte finns klara arbetsrutiner, eller när arbetet ska utföras av nyutbildad, praktikant eller liknande.

För att komma till rätta med problem kring kunskap och dokumentation är det viktigt att se till att de som använder lyftanordningar har dokumenterade kunskaper i säkra lyft, såväl lastkopplaren som den som manövrerar lyftanordningen. Löpande är det viktigt att dokumentera driften, så att slitage m.m. uppmärksammas i tid. Hur bra är dina kunskaper kring säkra lyft? Testa dig här!

2. Jag ska bara...

Många olyckor sker i slutet av ett arbetspass, strax före en rast eller vid andra tillfällen då den som arbetar tummar på säkerheten. Man ska bara ”hinna en sak till” eller ”bara göra färdigt”.

Här måste säkerheten gå först, och därför är det särskilt viktigt med en noggrann riskbedömning inför varje lyft, samt att man tar hänsyn till hur trötta eller stressade de som utför arbetet är. Är det värt att göra ett lyft till innan dagen är slut eller är det bättre att prioritera säkerheten och vänta till dagen efter? Se till att ha noggranna rutiner som är enkla att följa och som efterlevs även när stressnivån är hög eller huvudet inte är på topp.

3. Otillräcklig riskbedömning

Bristande riskbedömning är en gemensam nämnare för många olyckor. Enligt Arbetsmiljöverket ska en riskbedömning alltid göras när lyftanordningar och lyftredskap används. Här behöver arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud och berörda arbetstagare sätta upp rutiner för detta, t.ex. för när och hur ofta riskbedömningar ska göras samt vilket metod som ska användas och hur uppföljning ska ske. Det är också viktigt att definiera vem som ansvarar för riskbedömningen så att det inte trillar mellan stolarna. Varje lyft innebär en ny risk, och det är därför av stor vikt att man aldrig slarvar med säkerhetsrutiner och riskbedömningar.

Ladda ner vår broschyr och kom igång med säkrare lyft.

Ladda hem buller: guide